Jag blev lite förvånad, när Sabine Hossfelder i denna korta video om de 10 främsta fysikaliska olösta problemen, tog med Bolzmann-hjärnor. Hon är ju annars känd som kritiker av dagens fysiker för att de tappat kontakten med experimenten. Wikipedia-artikeln tar också detta berömda tankeexperiment på blodigt allvar!
Tankeexperimentet utgår från en oändlig värld vilken existerar under en oändlig tid. I en sådan kommer förr eller senare allt, inklusive hjärnor, att uppstå, inte bara en utan ett oändligt antal gånger. Därför är det sannolikt att min hjärna inte är resultatet av en biologisk utveckling på jorden, utan en Bolzmann-hjärna skapad av slumpen!
Wikipedia-artikeln inriktar sig i sin kritik på förutsättningen om det oändliga universumet. Redan Zenon lyckades ju "bevisa" orimligheter med hjälp av den matematiska oändligheten, vilket borde räcka för att väcka ens skepticism. Att multiplicera noll med oändligheten kan ge vilket tal som helst som resultat. Är det inte det som görsi tankeexperimentet.
Tankeexperimentet började som ett motbevis mot Ludwig Bolzmanns statistiska tolkning av termodynamiken. Denna utvecklades experimentellt av fysiker och tekniker på 1800-talet. Men Enligt Bolzmanns teoretiska resonemang gäller inte den andra huvudsatsen om entropins ökning till 100 procent. Tvärtom! Termodynamikens entropilag sätts ur spel av slumpen. Allt som är teoretiskt tänkbart händer förr eller senare tack vare slumpen.
Det här ju raka motsatsen till den bild vi har av naturvetenskapsmannen som tror på järnhårda fysikaliska lagar och har en strängt deterministisk världsbild. Det tycks som att en del vetenskapsmän och filosofer klarar av att ha båda dessa diametralt olika synsätt samtidigt.
Jag misstänker att ett avgörande problem med det här tankeexperimentet är synen på vad sannolikhet är. Jämför med det matematiska begreppet punkt, som inte har någon utsträckning och därför knappast kan ha någon fysisk motsvarighet.
Boltzmanns tycks ha utgått från att en sannolikhet kan vara skild från noll men hur liten som helst Därför kommer den att kunna multipliceras med en tillräckligt lång tid för att resultera i en händelse någon gång i tiden. Men en verklig sannolikhet kan antagligen aldrig vara "oändligt liten". Och då faller Boltzmanns entropikritik. Vi behöver inte oroas av möjligheten att vi Boltzmann-hjärna., med eventuellt falska minnen...
