Georgij Plechanov och upplysningsmännens materialism
På det marxistiska internetarkivet finns en mängd artiklar av den ryska marxismens fader, Georgij Plechanov. Flera av dessa handlar om skillnaden mellan materialismen hos upplysningsmän som Holbach och Helvetius. kontra den "moderna materialismen" hos Marx och Engels.
Skriften "Utvecklingen av den monistiska historieuppfattningen" försöker visa begränsningen hos upplysningsmännen vad gäller synen på den historiska utvecklingen av samhällena. Han visar där varför förklaringarna utifrån t.ex. den "allmänna opinionen", inte håller på grund av sin cirkelkaraktär. Miljön bestäms av åsikter och åsikterna bestäms av miljön! Den historiska materialismen undgick denna onda cirkel genom att peka på den underliggande gemensamma orsaken till både opinionen och miljön: produktivkrafternas tillväxt. Plechanov inspirerade antagligen den inom rysk marxism vanliga s.k. teorin om produktivkrafterna.
Enligt Plechanov hade 1700-talsmarxisterna däremot en riktig syn på förhållandet mellan materien och tänkandet. Materien besitter förmågan att tänka. Medvetandet är en lika fundamental existensform för materien som rörelsen. Tänkandet reduceras inte helt till materia som hos vissa vulgära materialister. Visserligen förekom idéer bland upplysningsfilosoferna som att "hjärnan alstrar tankar på samma sätt som levern utsöndrar galla". Men det väsentliga var att materien i allmänhet endast sågs som primär och medvetandet sekundärt. Utan materia, inget medvetande.
Men det fanns olika åsikter bland upplysningstänkarna om på vilken nivå som medvetandet uppstått. Om all materia eller endast levande varelser har detta medvetande. Denis Diderot lutade åt "panpsykismen", tanken att all materia mer eller mindre har egenskapen att vara medveten. För Plechanov var detta en underordnad fråga som materialister inte behövde ta ställning till.
Skillnaden mellan den s.k. mekaniska och den dialektiska materialismen har, tror jag, överdrivits av marxister under påverkan av Hegels "dialektiska logik". Det är sant att A är lika med icke-A, om man tar hänsyn till tiden, att allt förändras. Men denna dialektiska "lag" säger ju inget om vad icke-A är för något och är alltså ingen större hjälp i upptäckten av naturlagarna. Det är den materialistiska inställningen, att "söka sanningen ur fakta", som är grundläggande. Den idealistiska inställningen att utgå från idéerna kompletterar materialismen genom att frågorna vi ställer till naturen är uppkommer som idéer i våra huvuden i form av hypoteser och teorier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar