John Bellamy Foster, redaktör för Monthly Review, har skrivit en bok om Epikuros inflytande på Karl Marx, Breaking the Bonds of Fate - Epicurus and Marx. Den lägger stor vikt vid Marx doktorsavhandling om skillnaden mellan Demokritos och Epikuros naturfilosofier. Foster anser att avhandlingen betydde mycket för det som senare skulle bli "marxismen". Det är lite svårt att förstå då de två naturfilosoferna var materialister medan Marx fortfarande, när han skrev verket, var hegelian och alltså idealist. Vanligen anses Marx övergång till materialismen först ske efter att Feuerbachs Kristendomens väsen slog ner som en bomb bland vänsterhegelianerna.
Foster skriver att Marx sympatiserade med upplysningstidens materialister innan han motvilligt anammade hegelianismen, "fienden". Lite förenklat antyder han att Marx blev materialist till innehållet under arbetet med doktorsavhandlingen, medan han fortsatte att använda Hegels terminologi och hans (idealistiska) metod, hans dialektik. Det här är en idéhistorisk tvistefråga. Jag är inte övertygad om att Foster har rätt. Intressantare är vilken typ av materialism den mogne Marx senare fastnade för. Foster anser att det var den moderna "emergenta" materialism och det är jag inte heller övertygad om.
Den stora skillnaden mellan Demokritos och Epikuros teorier var att Demokritos var determinist medan Epikuros ansåg att människan har en fri vilja. Enligt Epikuros faller atomerna rakt ner men de avviker slumpmässigt en smula från den räta linjen. Därmed uppstår en viss oförutsägbarhet, som ger ett "utrymme" för människor att påverka omgivningen. Argumentet är i princip detsamma som vi använder för att stödja oss på slumpens roll i kvantmekaniken för att motivera kritik av en deterministisk uppfattning. Många filosofer och fysiker avfärdar dock detta argument med att slumpmässighet inte har något med företeelsen fri vilja att göra. Det förutsätter väl att de vet hur den fri vilja skulle verka om det fanns en sådan! I så fall är det ologiskt att absolut förneka möjligheten av fri vilja...
Slumpmässighet och fri vilja är inte samma sak - det är sant. Det krävs mer för att förklara hur den fria viljan uppstår. Varken Epikuros eller "dialektiska materialister" (ännu) har gett uttömmande förklaringar. Jag tror dock att slumpmässiga variationer spelar en roll vid uppkomsten av primitiva former av fri vilja.
Håller på att läsa Bellamy Foster nu. Lite segt, jag är inte van att läsa från en liten läsplatta. Men intressant i alla fall. Och eböcker tar ju inte så stor plats i överlastade bokhyllor.
SvaraRaderaJag är inte så störd av att man inte vet på minuten när Marx hade den ena eller andra uppfattningen. Det är ju en tankeprocess som pågår hela tiden, fast tidiga dispositioner hos personen kan vara viktiga. Att Marx doktorsavhandling lades fram i Jena i stället för Berlin skulle väl tyda på att den innehöll ateism som godtogs i Jena men inte i Berlin. Kan ju vara en tidig ledtråd på vart "den unge Marx" var på väg.
Vi hade väl sluppit en del av den här diskussionen om Marx själv hade skrivit ner att han byggde på kritiskt övertagande av fransk socialism, tysk filosofi, engelsk ekonomi - samt gamle medborgare Epikuros! Hur som helst, jag börjar känna mig manad att läsa om Lucretius 'Om tingens natur' för att uppdatera mig om Epikuros' atomism etc!
Ursäkta, glömde presentera mig!
Radera