Stephen Jay Gould kritiserar Richard Dawkins "hyperdarwinism" i följande intressanta artikel.
Följande formulering är filosofiskt intressant, eftersom den försöker ge en rationell förklaring av fenomenet "emergens" (nytt för mig i alla fall):
"As soon as you have emergent characteristics due to nonadditive interaction among lower-level entities, then you can't reduce to the lower-level entities, because the nonadditive features have emerged. These features don't exist until you get into the higher level."
Han tillämpar detta på att en biologisk organism inte kan ses som summan av vad dess gener gör. Dessa interagerar nämligen med varandra på ett icke-lineärt sätt.
Det här med emergens är förvirrande. Ibland talas det om svag emergens och det betyder egentligen ingenting. Mer intressant är stark emergens, då är den emergenta egenskapen ickereducerbar och det är detta Gould verkar stödja.
SvaraRaderaProblemet är att Gould inte har något stöd för att biologiska organismer är starkt emergenta, Dawkins ställer ju garanterat inte upp på den tesen, så anledningen till att dessa snubbar träter verkar handla om filosofiskt tycke och smak. Jag kan inte tro att det har med vetenskaplighet att göra och det gör att jag är djupt skeptisk till båda sidor av argumentationen.
Stark emergens kanske är en möjlighet men de som förespråkar detta har sällan funderat på problematiken. Kan den emergenta egenskapen påverka delarna? Finns det någon "downward causation"?
Diskussionen kring detta tycker jag är väldigt flummig vilket jag gör att jag inte tar emergensförespårkarna på speciellt stort allvar. Paul Davies är dock en frisk fläkt i denna diskussion och jag gillar hans synpunkter:
http://www.ctnsstars.org/conferences/papers/The%20physics%20of%20downward%20causation.pdf
Jag blev lite förvånad över att Davies var så negativ till tanken på emergens. Men han tycks ju mena att begreppet emergens förutsätter nya fysikaliska krafter som förklaring till de nya fenomenen. Och det är det väl ingen som hävdar, vad jag vet. Samtidigt har han ju en del idéer som skulle kunna hjälpa till att förklara emergens, som t.ex. dualismen mellan materia och information, inom kvantmekaniken t.ex..
SvaraRaderaPopper trodde på emergens som inkluderar en ny kraft "nedåt" och det är ju även detta Davies vill åt.
SvaraRaderaDavies problem tror jag inte är emergens i sig utan att de flesta emergensförespråkare tror på en teori som i fysisk mening inte säger någonting. Davies synar bluffen i min mening.
Konkursen för Lehmann Brothers kan knappast förklaras på den fysikaliska nivån, det krävs politiska och ekonomiska förklaringar. Men kraschen har ändå orsakat en stor mängd förändringar på den fysiska nivån. I någon mening tycks det finnas kausalitet "nedåt", mellan nivåerna.
SvaraRaderaPoppers och Descartes idéer om en mental "substans" som påverkar det fysiska, är ju däremot rent spekulativa.
Popper tror visserligen inte på någon mental substans, han tror på stark emergens som har en stark form av downward causation.
SvaraRaderaDescartes substans är visserligen spekulativ men det är väl vad filosofer håller på med, vi har alla en världsbild som kan dekonstrueras, när man gör det kan man konstatera att det mesta är spekulativt i min mening.
Jag håller med om att det verkar finnas nedåtkausalitet men det är inte helt enkelt att komma fram till en beskrivning av detta som jag kan godta. Det finns lite olika alternativ.
Descartes tro på att den mentala substansen lever vidare efter döden betraktar jag som spekulativ. Det kan ju vara sant ändå, men de empiriska beläggen är svaga. Popper trodde visserligen inte på detta, däremot hans medförfattare till "The Self and its Brain", Eccles. Men till skillnad från Descartes hade Popper ingen teori om hur "the conscious Self" påverkar hjärnan kausalt.
SvaraRaderaVi kom in på den här diskussionen med vår filosofigrupp i gymnasiet när vi diskuterade emergens. Det är några saker vi inte förstod och hoppas att ni kunde förklara närmare, ifall den här bloggen ännu är aktiv.
SvaraRaderaVad menar ni Daniel och Hannu när ni talar om emergens nedåt?
Poppers teori stöder enligt vår tolkning emergensteorin genom teorin om de tre världarna, men vi fick den uppfattningen av era kommentarer att ni uppfattar det som om Popper inte stöder teorin. Varför?
Hälsningar från vår filosofigrupp :)
Det var ett tag sen jag läste Popper, men jag har för mig att han ansåg att den "andra världen" på något sätt är beroende av den första och att den tredje är beroende av den andra. Därför kan man nog säga att han var anhängare av en sorts "emergens".
Radera"Emergens nedåt" var nog inget vi tänkte på, däremot att en högre nivå kan påverka en nedre kausalt. Jag kan t.ex. fatta beslut på en medveten nivå, som påverkar mitt fysiska beteende.
En "reduktionistisk materialist" skulle kunna invända att mitt beteende kan förklaras helt med hjälp av fysikens lagar. Det behövs enligt honom ingen orsaksverkan från medvetande "nedåt" till kroppen. I så fall är vårt medvetande är väl vårt epifenomen - en föreställning som kommit tillbaka på grund av Libets och andras experiment som tycks visa att hjärnan tar beslutet innan vi blir medvetna om det.
Men en sak som Daniel och jag kämpade med att förstå hur den här nedåtriktade kausaliteten fungerar. Men det kanske inte är en filosofisk fråga, utan en vetenskaplig. Den filosofiska frågan är bara om vi ska acceptera möjligheten av en sådan orsaksverkan. Bevisbördan borde ligga på dem som förnekar denna möjlighet.
I det här fallet tror jag själv på sunda förnuftet och min intuition - att jag inte är någon robot styrd av krafter jag inte känner till - trots att sunda förnuftet inte är det starkaste av argument...
Ett annat sätt att formulera idén om emergens är att säga att "helheten är större än summan av dess delar". Det är väl ungefär det som Jay Gold försöker säga i det lite kryptiska citatet i inlägget ovan. Jag skrev ett antal filosofiska dialoger om detta och vad dialektisk materialism är i förhållande till icke-dialektisk. De 20 första av dialogerna finns här (men jag planerar att skriva fler om medvetandeproblematiken):
http://hannusblogg.tankesmedjannynashamn.se/#category4
Tack Hannu för ditt tydliggörande svar! Vi fick en fördjupning i förståelsen av emergensbegreppet samt hjälp med att fundera vidare över medvetande i relation till vårt beteende.
SvaraRaderaTack för frågorna! De har fått mig att reflektera vidare på emergensbegreppet och medvetandet.
SvaraRaderaJag har sett "emergens" som ett sätt att beskriva och förstå den egenskap hos verkligheten som Hegel och Marx använde begreppet "dialektik" för att beskriva.
Hegel använde ju det kända exemplet med flytande vatten som fryser till is vid noll grader. Både vatten och is består av samma vattenmolekyler, men har radikalt olika egenskaper. Den kvantitativa temperaturskillnaden resulterar i en kvalitativ skillnad. Man kan uttrycka det som att en helt ny egenskap språngvis uppstår när vattnet blir nollgradigt.
På ett liknande, men mer komplicerat sätt, har de nervceller som hjärnan består av inte var för sig något medvetande, men när de fungerar ihop och kommunicerar med varandra och med kroppen i övrigt, så har hjärnan som helhet fått de till synes mystiska, nya egenskaperna att uppleva, känna och tänka.
Det behövs med andra ord inte en extra "substans", en själ t.ex., för att filosofiskt "förstå" medvetandets existens. (Vilket inte betyder att medvetandet på långa, långa vägar skulle ha en naturvetenskaplig förklaring idag.)
Jonathan Lindström menar i sin intressanta bok "Medvetandets gåta" att det visserligen knappast finns något icke-fysiskt, som förklarar vår förmåga att uppleva "qualia", t.ex. färger, men att en naturvetenskaplig förklaring kräver upptäckten av någon helt ny hittills okänd fysisk företeelse. Den åsikten förefaller mig "odialektisk", även om han förstå kan ha rätt i sak.
En del icke-dialektiska materialister har ju vägrat se något problem överhuvudtaget i förhållandet mellan medvetande och hjärna. "Hjärnan alstrar tankar precis som njurarna alstrar urin". Men det förefaller vara en för enkel parallell: urin är något fysiskt-kemiskt och inte alltför olikt njurarna som kan liknas vid kemiska fabriker. Men tankar är definitivt inte fysiska (?) - i varje fall upplevs de inte så. Tankar förefaller vara något väldigt olikt nervceller, och kopplingen mellan dessa två är svårbegriplig.
En teori inom modern medvetandefilosofi menar att t.ex. tankar är en "funktion" hos hjärnan. Man skulle därför i princip kunna ersätta denna funktion i den biologiska hjärnan med samma funktion i en avancerad robot. Transhumanisterna ser ju framför sig att människan kommer att ta artificiell intelligens i sin tjänst och i princip upphöra att vara biologiska varelser.
Men är tankar en "funktion"? De kan leda till ett ändamålsenligt beteende, men de är inte samma sak som beteendet.
Om Jonathan Lindström har rätt om den oupptäckta naturkraften så har transhumanisterna troligen fel. Det känns intuitivt sannolikt robotar aldrig kan bli människor, men det omvända kanske det finns en viss risk för, att människor kan förvandlas till superintelligenta robotar...
Vi läste med intresse dina tankar i vår filosofigrupp. Eleverna fick i uppgift att skriva en kommentar till ditt inlägg så att de använder Wittgensteins, Decartes eller Kants syn på kunskap/sanning i sin argumentation. Här kommer våra inlägg:
SvaraRaderaDu skriver att det knappast finns något icke fysikst som förklarar hur vi kan uppleva hurdant någonting är, men enligt filosofen Wittgenstein så har allting en bakgrund och vi kan ta förgivet att väggen är t.ex. vit.
Måste allting vara fysiskt förklarat eller kan man tänka logiskt som Wittgensten? (Mathilda)
Enligt Kant har människan kunskap i form av vetenskapliga resultat. Kant tänker att så som vi uppfattar verkligheten bestäms dels hur verkligheten är i sig själv eller dels av medvetandest sätt att "processa materialet". Verkligheten i sig + medvetandets verksamhet= vår uppfattning om verkligheten (Karin)
Inga problem!
Först av allt ifrågesätter jag verkligheten eller egentligen kunskapen som vi tror oss veta. Vi 'vet' att vattnent har olika former men är det för att samhället har lärt oss så?
"Vi vet detta eller tror vi veta?" skulle troligen Decartes fråga.
Men att vi skulle förvandlas till superintelligenta ruobotar och upphöra vara biologiska varelser är mer osannolikt. OM de skulle ske, skulle det knappelunda hända i närtiden, men är nog skeptisk när det gäller detta.
-LA-
Jag håller med om att vi inte behöver något speciellt eller gudomligt för att förklara vår inre ''gnista''. Jag tror inte på en ''själ'' sedan konceptet kommit att betyda ''evigt jag'' och jag tror inte att något är evigt. Wittgenstein sade att vi tar saker för givet, vi antar att verkligheten är verklig, kan inte bevisas men vi antar det. Jag behöver bara anta att jag är medveten för att vara fri att ta reda på varför.
Jag undrar över dessa transhumanister, kommer deras framtidsvision att se ut som ''Ghost in the shell'' (rekommenderas), en värld där så gott som alla är cyborger eller kommer den bestå av mevetna robotar? Finns det risker för en singularitet? Får vi ett SKYnet eller maskinerna från ''The Matrix''? (Janne)
Hej!
RaderaJag citerar frågorna och besvarar dem en och en, först Matildas fråga:
Du skriver att det knappast finns något icke fysiskt som förklarar hur vi kan uppleva hurdant någonting är, men enligt filosofen Wittgenstein så har allting en bakgrund och vi kan ta förgivet att väggen är t.ex. vit.
Måste allting vara fysiskt förklarat eller kan man tänka logiskt som Wittgensten? (Mathilda)
1. Att förklara medvetandet med "något icke fysiskt", med en icke-materiell själ, är på sätt och vis att gå tillbaka till en primitiv materialism! Eftersom man då bara inför en ny "substans" vid sidan om de andra fysiska "substanserna" som förklaring. (Detta är en kritik som jag sett filosofen Slavoj Zizek framföra vid några tillfällen.) Man får det problem som Descartes inte lyckades lösa på något tillfredsställande sätt - hur kan icke-fysiska "substanser" växelverka med fysiska.
2. Den vita väggen är onekligen ett problem - upplevelsen av vithet går knappast att förklara med dagens fysiska teorier (som formuleras matematiskt). Jag är inte säker på att det någonsin kommer att få en sådan förklaring. Men jag är - "filosofiskt" - övertygad om att "upplevelsen av vithet" är på något sätt grundad i vår hjärnas sätt att fungera, att det är ett "emergent" fenomen.
3. Jag måste erkänna att jag inte förstått den sene Wittgensteins sätt att tänka. Den tidigare W. i Tractatus Logico-Philosophicus, tror jag att förstår någorlunda - han har där en dualistisk världsbild, där naturvetenskapen får sitt och mystiken sitt. Men W. insåg själv senare att han haft fel. Hans bild av världen som en samling lösryckta "fakta" är extremt odialektisk, tycker jag.
Men den sene Wittgensteins filosofiska bevis för att filosofi bara skulle bestå en mängd språkliga missförstånd, begriper jag helt enkelt inte. (Jag misstänker att de som kritiserar honom för "språklig idealism" har rätt.)
4. "Måste allting vara fysiskt förklarat"? Det beror förstås på vad man menar med fysiska förklaringar. Jag tror ju inte t.ex. att ekonomi eller psykologi kan förklaras fysikaliskt. För en dialektisk materialist (och dialektiska idealister som Hegel) är verkligheten skiktad i olika "nivåer". Lagarna för atomernas växelverkningar studeras av fysiken, molekylernas av kemin, cellers av biologin o.s.v. Högre nivåer är beroende av lägre men kan inte reduceras till dessa. (Det har funnits fysiker som trott att allt i princip skulle kunna förklaras ur ett fåtal fysikaliska lagar, en framtida "teori om allting", men idag tror jag att de flesta gett upp sådana tankar.)
Spekulativa dialektiska idealister som Hegel trodde att det dessutom finns en "andlig nivå", det Absoluta, eller Gud. Men det är en trosfråga, och inte en fråga om kunskap, såvitt jag förstår.
"Enligt Kant har människan kunskap i form av vetenskapliga resultat. Kant tänker att så som vi uppfattar verkligheten bestäms dels hur verkligheten är i sig själv eller dels av medvetandets sätt att "processa materialet". Verkligheten i sig + medvetandets verksamhet= vår uppfattning om verkligheten (Karin)
RaderaSvar:
Jag har inga invändningar mot att "Verkligheten i sig + medvetandets verksamhet= vår uppfattning om verkligheten". Men skulle bara vilja tillägga att vår medvetna verksamhet i form av vetenskapliga experiment och teoribyggande hela tiden ökar våra kunskaper, och vår uppfattningar närmar sig alltmer en korrekt bild av "verkligheten i sig".
Kant skulle väl också skrivit under på denna bild men han hade dessutom påpekat att den här bilden av verkligheten som vetenskaperna ger, i själva verket inte alls beskriver världen som den är "i sig". Kant var dualist, och hans projekt gick ut på att både rädda vetenskaperna och kristendomens andliga rike. Jag tycker inte att han lyckades, och om du söker på "Kant" på bloggen så hittar du många inlägg som polemiserar mot Kant.
"Inga problem!
RaderaFörst av allt ifrågesätter jag verkligheten eller egentligen kunskapen som vi tror oss veta. Vi 'vet' att vattnent har olika former men är det för att samhället har lärt oss så?
"Vi vet detta eller tror vi veta?" skulle troligen Decartes fråga.
Men att vi skulle förvandlas till superintelligenta ruobotar och upphöra vara biologiska varelser är mer osannolikt. OM de skulle ske, skulle det knappelunda hända i närtiden, men är nog skeptisk när det gäller detta.
-LA-"
Svar:
1. Jag tycker nog att du går för långt i din filosofiska skepticism! Att vatten fryser till is eller att vattenånga produceras när vi kokar vatten på spisen, är något som vi kan iaktta och inte bara något vi blivit itutade i skolan...
Men visst lär vi oss en massa i skolan eller itutas av media, som är högst tvivelaktigt. Det gäller speciellt för frågor som berör samhällets sätt att fungera, och då olika grupper har intresse av att försöka påverka oss. Den nationalekonomi som lärs ut på universiteten är ungefär t.ex. lika vetenskaplig som astrologi. Att den fortsätter att läras ut efter finanskraschen 2008, som denna "vetenskap" inte trodde vara möjlig, är bara pinsamt.
2. Jag är som du skeptisk till transhumanismen. Men jag tycker inte att jag har så starka argument mot t.ex. resonemangen i Ray Kurzweils "The Singularity is Near".
Möjligen ligger det något i filosofen John Searles tes att mänskligt medvetande är knutet till biologiskt liv, även om vi inte vet precis hur. Intelligent beteende däremot finns bevisligen hos robotar.
Searle är ju förresten känd för sitt tankeexperiment "Det kinesiska rummet", vars avsikt är att visa att en robot aldrig kommer att kunna "förstå" en text i samma bemärkelse som en människa. Jag tror att hans kritiker har rätt i att hans exempel inte bevisar något utan är ett cirkelresonemang. (Personen i det "kinesiska rummet" som översätter texter med hjälp av ordböcker förstår inte dessa , men kommer knappast heller att kunna göra perfekta översättningar, eller m.a.o. översättningar som förstått betydelsen av ursprungstexten - lika lite som ett översättningsprogram.)
Min nuvarande tes är alltså att medvetandet - till skillnad från inelligensen alltså - är ett biologiskt "epifenomen", och därför inte uppstår spontant i extremt intelligenta robotar. (Det här ett annat sorts "epifenomen" än i den filosofiska teori som säger att medvetandet finns parallellt med hjärnans men som inte kan påverka "det fysiska" Därmed vore ju viljans frihet en ren illusion.)
En invändning till detta resonemang är då att när vi förstått så den biologiska mekanismen bakom medvetandet,så borde vi kunna efterlikna med vår teknik...
"Jag håller med om att vi inte behöver något speciellt eller gudomligt för att förklara vår inre ''gnista''. Jag tror inte på en ''själ'' sedan konceptet kommit att betyda ''evigt jag'' och jag tror inte att något är evigt. Wittgenstein sade att vi tar saker för givet, vi antar att verkligheten är verklig, kan inte bevisas men vi antar det. Jag behöver bara anta att jag är medveten för att vara fri att ta reda på varför.
RaderaJag undrar över dessa transhumanister, kommer deras framtidsvision att se ut som ''Ghost in the shell'' (rekommenderas), en värld där så gott som alla är cyborger eller kommer den bestå av mevetna robotar? Finns det risker för en singularitet? Får vi ett SKYnet eller maskinerna från ''The Matrix''? (Janne)"
Svar:
Jag uppfattar visionen för en transhumanist som Kurzweil som en form av religion. Han är uppenbarligen livrädd för att behöva dö en dag, och gör allt han kan för att överleva i all evighet med hjälp av diverse nanorobotar, som reparerar alla celler som skadats eller dött. I hans vision ingår ju också att denna artificiella intelligens kommer att spridas ut över Universum och att den vid ett utvecklingsstadium "vaknar upp" och blir Gud (även om han tonar ned det här med Gud...)
Nej, jag varken tror på eller gillar den här transhumanistiska visionen. Det finns tillräckligt med problem för vår planet som behöver lösas - problem som inte är teknologiska utan ekonomiska och politiska. Klimathotet t.ex..
Tack Hannu för dina uttömmande och engagerade svar! Vi har igen lärt oss något nytt :)
SvaraRadera