Frågan i rubriken om "pengars natur" är förbryllande. Det blir ännu mer förbryllande när man ställs inför påståenden som att dagens affärsbanker och stater "skapar pengar ur intet genom knapptryckningar i en dator".
Själv har jag tyckt att Marx förklaring i de första kapitlen i "Kapitalet" ger en tillfredsställande beskrivning. Frågan "vad är pengarnas natur" är fel ställd. Pengarna har inte en bestämd "natur" utan har under den ekonomiska utvecklingen antagit fler och fler skilda funktioner. I början som köp- och bytesmedel, som varornas cirkulationsmedel och värdeenhet, som betalningsmedel, symbolpengar, "kreditpengar" och slutligen som kapital.
"Pengar" är alltså ett begrepp som har förändrats under historiens gång och som inte kan naglas fast med hjälp av en enda egenskap. Marx analys är dialektisk genom att den beskriver dessa funktionstillägg och funktionsförändringar som pengarna genomgått. Analysen är även materialistisk genom att den avspeglar vad som hänt med pengarna historiskt.
Det finns ju alternativa teorier som hävdar att Marx hade fel i att pengarnas uppstod ur varubytet. En teori bland vissa antroprologer är att pengar från början var gåvor och gengåvor, som knöt ihop människor socialt och som inte hade något med ekonomi att göra. Denna teori kan väl mycket väl stämma även om det är omöjligt att veta säkert vad som hände i historiens gryning. Men även om teorin skulle vara riktig så kan jag inte se att den drabbar Marx penningteori , då den gäller ekonomier där varuutbyte förekommer.
En annan teori går ut på att pengar skapas av stater. Teorin har funnits flera århundraden och kallats "chartalism". Keynes var attraherad av den. En nutida populär variant kallas MMT, "Modern Money Theory". En läsvärd bok som propagerar för MMT är skriven av L. Randall Wray och heter just "Modern Money Theory". MMT-skolan uppstod enligt boken ur ett försök att empiriskt beskriva hur penningsystemet fungerar idag med flytande valutakurser och s.k. fiatpengar (pengar utan någon täckning). Jag tror att den beskrivning MMT kom fram till över relationerna mellan banker, centralbanker och stater i huvudsak stämmer. MMT:s politiskt progresiva förslag om statlig jobbgaranti är sympatiska. Problemet är MMT:s penningteori.
MMT menar nämligen att 1) "pengarnas natur" är att de är skuldsedlar ("IOU:s") 2) staten kan skapar hur mycket pengar som helst "ur intet" genom att öka centralbankens tillgångssida i dess balansräkning "med en enkel knapptryckning" 3) att staten kan köpa varor av sina medborgare för pengarna den skapar beror på att den juridiskt tvingar befolkningen att betala skatt med statens pengar. "Skatter driver pengarna". "Fiatpengar" har inget med förtroende att göra utan med hot om straff!
Vad gäller punkt 1) så tycks det onekligen som att allt större andel av pengarna finns på bankkonton, vilka kan betraktas bankernas skulder till insättarna. De lovar ju oss att ge oss kontanter om vi begär det - och de kommer från staten! I ett kontantlöst samhälle skulle vi aldrig behöva eller kunna kräva att få "riktiga pengar". Men så länge vi inte har ett kontantlöst samhälle gäller knappast 1). (MMT:s påstående att kontanter är skuldsedlar är inte övertygande...)
Punkt 2) tar i praktiken Randall Wray själv tillbaka genom att hålla med om att staten måste ta in skatter - inte för att den behöver dem som inkomster, utan för att staten behöver dra in efterfrågan för att inte skapa inflation. Därmed faller ju de mest blåögda MMT:arnas förhoppningar...
Punkt 3), förklaringen av varför vi accepterar "i sig värdelösa fiatpengar" som betalning övertygar inte heller. Nu gav inte Marx heller någon förklaring på hur fiatpengarna kan fungera - de spelade ingen praktisk roll på 1800-talet. Och dagens marxister har olika uppfattningar i denna fråga.
Personligen tror jag att man helt enkelt kan se fiatpengarna (pappersedlar utan täckning) som ett nästa steg i "utvecklingen" efter symbolpengarna (sedlar utgivna av staten men med täckning i t.ex. guld). Priset man får betala är en ständig penningvärdesförsämring, men så länge som det fungerar någorlunda så...
En marxist som Sam Williams, som kritiserat MMT i tre långa artiklar (den första här) intar en drastisk ståndpunkt: fiatpengar existerar inte då guldet enligt honom på något sätt i slutändan ändå styr. Jag ser det som att han tappat den materialistiska sidan i den materialistiska dialektiken, vilken alltid måste låta begreppen och teorierna framgå ur den empiriska verkligheten.
