I andra avsnittet av "Eviga frågor" i AxessTV, som jag tog upp i förra inlägget, beskrev Paul Davies hur ytterst osannolik livets uppkomst är ur fysikalisk-kemisk synvinkel. Därför borde vi ju vara ensamma i universum, men Davies säger tvärtom i tredje avsnittet, att han tror att livet är vanligt i universum. Men alltså inte av vetenskapliga skäl utan av "filosofiska och emotionella". Han vill inte tro att människan skulle vara resultatet av en osannolik slump, ett "missfoster".
Davies har ju skrivit boken "In the mind of God", men hans gudsbegrepp tycks vara fjärran från kristendomens, som inte gillar tanken på att det skulle finnas liv på andra ställen än jorden. Det trasslar ju till teologin ordentligt...
Davies inställning påminner om Immanuel Kants: Guds existens är omöjlig att bevisa varken vetenskapligt eller filosofiskt, men det finns andra rimliga skäl att tro på ett högsta väsen. Men Kants idéer och deras relevans för nutida "gudsbevis" vilka utgår från dagens fysik, får vänta till nästa inlägg.
En rolig tanke i programmet var att det skulle vara ganska troligt att livet uppstod först på Mars, och sedan överfördes till jorden. Förhållandena var nämligen gynnsammare på Mars på den tiden. Så kanske vi alla är marsianer!