I en av kommentarerna till ett inlägg av Björn Axén, rekommenderade han boken "International systems in World History. Remaking the study of international relations" av Barry Buzan och Richard Little. Den skulle representera ett bättre sätt att använda systembegreppet på de mänskliga samhällenas historia än Wallersteins, som skulle överbetona den ekonomiska sektorns roll.
Först ska det sägas att boken innehåller en hel del intressant historiskt material. Speciellt gillade jag avsnittet om jägar- och samlargruppernas "förinternationella system". Där kan författarna i sin kritik av Wallersteins begrepp om oberoende "småsystem" mycket väl ha rätt eftersom dessa grupper på ca 25 personer dels var tvungna att för sin överlevnads skull ha kontakter med många andra likadana grupper. Dels förekom det en primitiv form av handel som kunde sträcka sig över oerhörda avstånd.
Ursprunget för teorin om "internationella system" tycks vara otillfredsställelsen med teoretiska brister i det akademiska ämnet "internationella relationer". Ämnet behandlar frågor som maktbalans, diplomati och krig mellan oberoende stater. Och har då ohistoriskt betraktat t.ex. krigen mellan stadsstaterna i det antika Grekland på samma sätt som krigen mellan europeiska staterna under de senaste århundradena.
Författarna menar att den grundläggande enhet som de "internationella systemen" har bestått av, har växlat mellan t.ex. stadsstater, agrara imperier, nomadimperier, och "moderna stater" (som uppstod efter ca 1500). Varje epok behandlas väldigt schematiskt utifrån en "verktygslåda" bestående dominerande enhet, interaktionens styrka, processer och strukturer. Och visst ger det en ram för beskrivningen men vad som saknas är en systematisk uppfattning om vad som driver utvecklingen, det som Wallersteins teori har, och som gör att den förklarar mycket mer.
Man rycker ju till när man läser sådant som "”The main economic process in the ancient and classical world was trade.” Och "Trade within the Roman Empire was largely geared to the needs of a small, wealthy elite, and the army, and did not much affect the mass of the empire’s population who were still locked into selfsubsistence economies...” Vart försvann slavekonomin? Överhuvudtaget behandlas knappt alls klassrelationer och exploatering.
Visst finns stora likheter med Wallersteins teorier. T.ex i att vi numera har ett system som omfattar hela världen och som ekonomiskt är ett marknadssystem (Buzan) / kapitalistiskt (Wallerstein). Men som sagt, där de skiljer sig åt, föredrar jag Wallerstein.
Kul att du läst den
SvaraRadera"Vart försvann slavekonomin? Överhuvudtaget behandlas knappt alls klassrelationer och exploatering."
Boken handlar just om internationella relationer och hur människor interagerar mellan olika system. Slavekonomin är mindre relevant i det sammanhanget.
Det är just i frågan om att förstå hur de internationella systemen fungerar som Buzan & Littles verktyg är användbara. Kanske kan man använde verktygen även för att analysera interna maktstrukturer men det är inte vad författarna syftar till.
Jag uppfattade nog att författarna hade samma höga ambition som Wallerstein, att "Internationella relationer"-ämnet i deras variant skulle utgöra en en teoretisk ram för vad de kallar världshistorien och de sociala vetenskaperna. Men det är möjligt att de tänkt sig att "Världshistorien" bara borde handla om de internationella relationerna.
SvaraRaderaFör att förstå varför det "moderna", kapitalistiska systemet spred sig från Västeuropa till så småningom hela jorden, tror jag att det är nödvändigt att gå in på de "interna maktstrukturerna" och det nya produktionssättet i dessa länder. Buzan och co. har vissa ansatser till det men i det stora hela begränsar de sig till att beskriva den politisk-militära aspekterna. Medan Wallerstein förklarar världssystemets expansion med den ekonomiska sektorns inneboende strävan efter kapitalackumulation.
De kritiserar också med jämna mellanrum Wallerstein för att sätta ekonomin "i förarsätet", men det är svårt att se vilket alternativ de själva står för. Någon gång kan de faktiskt låta som marxister (förändringarna sägs ettr endera att först komma i ekonomin och först därefter i de på den politisk-ekonomiska nivån).