tisdag 24 november 2009

Heidegger och den moderna tekniken

Den tidiga kapitalismen med sina industrier kritiserades av den romantiska rörelsen. Arbetarrörelsen däremot övergav ganska snart sina vanmäktiga protester genom att krossa maskiner, och har alltsedan dess i princip har varit positiv till ny teknik. Marxismen skilde noga mellan tekniken som en i sig progressiv kraft och dess ibland negativa konsekvenser i det kapitalistiska samhället.

På 1900-talet uppstod nya rörelser som var kritiska till teknik. En del kritik var naturligtvis motiverad, som den mot kärnvapen och giftanvändning i lantbruket. Kärnkraft framstod också som minst sagt diskutabel efter Tjernobylkatastrofen. Men det har även förekommit mer allmän kritik, som liknar den romantiska, och en företrädare för den är Heidegger.

Ett karakteristiskt citat från uppsatsen "Teknikens väsen": "Det står dock klart, att människan i teknikens tidevarv på ett särdeles iögonenfallande och utmanande sätt tvingas in i den rådande formen av uppdagande. Den utplundring detta resulterar i, drabbar i första hand naturen i dess egenskap av huvudförråd för energibeståndet. I överensstämmelse härmed framträder människans beställande förhållningssätt gentemot naturen först i och med uppkomsten av Nya tidens exakta naturvetenskap. Dennas föreställningsart förföljer ju naturen och söker fånga in den som ett kalkylerbart sammanhang av krafter." Orsaken till "utplundringen" hittar han alltså i naturvetenskapen, som "förföljer" naturen och utövar våld på den genom att använda matematik! En sådan här kritik, som är principiellt antivetenskaplig, är enligt min åsikt värdelös i en konkret diskussion om olika teknikers nytta respektive skada.

Ett ytterligare tecken på hur långt Heidegger stod från all modernitet, är den nya världsbild som han presenterar i uppsatsen "Bygga bo tänka" från 1951. Han skriver om "fyrheten" ("das Geviert"), som består av jord, himmel, gudar och dödliga (människorna). "Gudarna är gudomens vinkande budbärare". En sådan här mytologisk beskrivning av tillvaron passade nog bättre 400 år före Kristus i antikens Grekland än i mitten på 1900-talet...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar