Enligt Wallersteins "världssystemanalys", beskriven bl.a. i "Liberalismens död. Slutet på den rådande världsordningen", kommer det kapitalistiska systemet att gå under inom 25 - 50 år. Systemets "mål" är nämligen den eviga kapitalackumulationen, men den kommer att omöjliggöras snart på grund av ett antal tvingande ekonomiska skäl. Ett av dem är världens "deruralisering" vilken får till följd att utflyttningen av företag till områden där arbetarna accepterar extremt låga löner snart måste ta slut. Majoriteten av världens befolkning bor ju numera i städer, med högre krav än nyinflyttad lantbefolkning. En annan orsak är miljöförstöringen som förr eller senare måste betalas. Ett tredje är de växande svårigheterna för staterna att finansiera sina utgifter för att slå vakt om bolagens intressen.
Wallersteins analys påminner ju om den marxistiska synen på kapitalismen, men det finns också klara skillnader. Analysen utgår t.ex. inte från Marx teorier i "Kapitalet" utan från lite hemmasnickrade idéer om att alla kapitalistiska företag är mer eller mindre monopolistiska. Dessutom utnyttjas ofta begrepp som "bifurkation" från modern system- och kaosteori - istället för det marxistiska "revolution". Jag är inte säker på att dessa inslag kan betraktas som framsteg.
Världssystemanalysen måste ändå ses som en variant av en historiematerialistisk teori, trots att den inte utgår från marxismen utan är ett försök att knyta ihop de akademiska samhällsvetenskaperna i ett heltäckande system. Det går inte, menar Wallerstein, att separat behandla ämnen som historia, ekonomi, sociologi, antropologi o.s.v. eftersom de ju handlar om olika aspekter av samhällenas utveckling.
Starkast framstår Wallerstein som politisk tänkare. Hans tankar om de "systemkritiska rörelserna" socialdemokratin, kommunismen och de nationella befrielserörelserna är klart intressanta. Han menar att dessa sögs upp av liberalismen på 1900-talet, och nådde en vändpunkt under "världsrevolutionen" 1968! Medan Sovjetväldets fall 1989 lite överraskande innebar slutet för liberalismen.
Vad kommer efter kapitalismens fall? I motsats till Marx ser Wallerstein två möjligheter, inte bara en. Antingen kan nästa världssystem bli mer jämlikt än det nuvarande (han förespråkar vinstfria företag), eller mer hierarkiskt och elitistiskt. Mänskligheten kommer att stå inför ett genuint val mellan dessa två typer av lösningar.
Wallerstein har en hemsida där han löpande kommenterar världshändelserna.
"Systemets "mål" är nämligen den eviga kapitalackumulationen, men den kommer att omöjliggöras snart på grund av ett antal tvingande ekonomiska skäl. Ett av dem är världens "deruralisering" vilken får till följd att utflyttningen av företag till områden där arbetarna accepterar extremt låga löner snart måste ta slut. Majoriteten av världens befolkning bor ju numera i städer, med högre krav än nyinflyttad lantbefolkning. En annan orsak är miljöförstöringen som förr eller senare måste betalas. Ett tredje är de växande svårigheterna för staterna att finansiera sina utgifter för att slå vakt om bolagens intressen."
SvaraRaderaJag tror inte att Wallersteins analys håller. Kapitalister gillar visserligen att samla kapital men kapitalismen handlar om att ständigt effektivisera sättet att skapa saker genom bättre maskiner och bättre organisering av hur man arbetar. Jag vet att Wallerstein anser att det skulle leda till kapitalismens snara undergång men det skrev han redan på 80-talet och jag ser faktiskt inga sådana tecken. Wallersteins analys går ut på att en allt större del av vinsten går till arbetarna och detta kommer innebära att världsekonomin stagnerar. Ju högre löner som människor kräver desto större incitament att ersätta dem av maskiner och människor får då mer kvalificerade uppgifter. Alltså den utveckling man kan se i den industrialiserade världen.
Angående miljöförstörelsen så visst är det ett problem men kapitalismen har ändå visat sig ge de mest effektiva produktionsätten som också varit relativt skonsamma mot miljön. Sedan är det ju också en fråga om vad man menar med miljöförstöring. Jag ser inte hur den egentligen är ett hot mot ekonomin. ju effektivare ekonomiskt system desto mer resurser att hantera miljöproblem vilket även det är tydligt i den industrialiserade världen.
Det tredje problemet förstår jag inte.
Jag är inte heller övertygad om att Wallersteins analyser håller fullt ut. Men tror ändå att han pekar på reella problem för det "kapitalistiska världssystemet". Om man lägger ihop alla dessa problem,så menar han att ett sammanbrott kommer inom några decennier.
SvaraRaderaFinanskraschen 2008 var nära ögat. Men det finns marxister som istället för en ny krasch tror på att en lång period av stagnation är att vänta inom världsekonomin beroende på att krisåtgärderna kommer att ta lång tid att betala av.
Wallersteins argument om att en stigande lönenivå kommer att minska profiten, kan bemötas som du gör. Resultatet blir att arbete ersätts av maskiner. Men detta kommer enligt Marx teorier i "Kapitalet" att leda till en minskande profitkvot. Vilket väl i och för sig kanske inte är ett problem - profitens summa kan ju växa ändå - men kapitalets åtgärder för att motverka den fallande tendensen kommer att orsaka kriser av olika slag.
Vad gäller miljöproblemen, så är väl Wallersteins poäng att idéerna om att "sätta pris på miljön", kommer att kosta och därmed indirekt sänka profiten. Kapitalet kommer att försöka kompensera sig genom att pressa ner lönenivåerna. Vilket leder till hårdare klassmotsättningar.
Det tredje problemet är tydligare t.ex. i USA än i Sverige. Den astronomiska statsskulden återspeglar amerikanernas ovilja att betala så mycket i skatt som skulle behövas. Att låna till konsumtion håller knappast i längden.
"Det tredje problemet är tydligare t.ex. i USA än i Sverige. Den astronomiska statsskulden återspeglar amerikanernas ovilja att betala så mycket i skatt som skulle behövas. Att låna till konsumtion håller knappast i längden."
SvaraRaderaJa det är verkligen ett problem som amerikanerna måste lösa på något sätt.
"Finanskraschen 2008 var nära ögat. Men det finns marxister som istället för en ny krasch tror på att en lång period av stagnation är att vänta inom världsekonomin beroende på att krisåtgärderna kommer att ta lång tid att betala av."
Detta är intressant. En liberal som Johan Norberg menar också på att sättet som ekonomin räddades kan komma att leda till en större krasch i framtiden.
Att arbeten blir kvalificerade är i grunden bra. Det kommer tror jag om något minska klassmotsättningar. Återigen precis som vi sett i den rika världen. Det finns så klart ett problem med människor som inte är så produktiva. Jag tror att tjänstearbeten är räddningen för dem. Tjänster som inte kan göras av maskiner.
I grunden handlar det om att människor behöver göra mindre arbete och kan koncentrera sig på annat.