Rousseau och Marx

Den italienske marxisten Lucio Colletti ansåg i "Marxism och Dialektik" att Rousseau föregrep Marx tankar om politik, men att detta aldrig riktigt erkänts av marxisterna. Colletti har rätt i att det finns likheter mellan Rousseaus kritik mot ett representativt system och Marx' kritik av "parlamentarismen". Men det finns också klara skillnader.

Marx skrev att Pariskommunen 1871 fungerade som ett arbetande organ, både lagstiftande och verkställande, och därmed överskreds "parlamentarismen". Men Rousseau höll tvärtom på denna uppdelning, som jag nämnde i mitt förra inlägg.

En likhet i uppfattningarna är dock Marx' stöd för att Pariskommunen i likhet med Rousseaus inställning, gjorde representanterna avsättbara. I ett parlamentariskt system däremot upphör ju väljarnas makt i den stund som deras röster är räknade.

Marx citerade 1843 med instämmande Rousseau i "Om judefrågan". Denna undomsskrift kritiserar den franska deklarationen om mänskliga rättigheter för att den är ett manifest endast för den "politiska frigörelsen", inte för den "mänskliga frigörelsen". Collettis tolkning är att Marx kritik i citatet nedan är avsedd att även träffa Rousseau, men det är jag inte säker på. Det är visserligen rimligt utifrån Marx' kritik av den "politiska frigörelsens" begränsningar:

"Political emancipation is the reduction of man, on the one hand to a member of civil society, an egoistic and independent individual, on the other hand to a citizen, a moral person." Men "man must recognize his own forces as social forces, organize them and thus no longer separate social forces from himself in the form of political forces."

Rousseau såg aldrig som Marx behovet av en social revolution av de kapitalistiska samhällsförhållandena. Därför måste man säga att Marx gick längre än Rousseau politiskt, även om Marx syn på statsskicket under socialismen liknar Rousseaus radikalt demokratiska uppfattning.

Marx var radikalare även genom sin uppfattning om statens framtida bortdöende. Han såg ju staten som ett verktyg för en klass' undertryckande av en annan, varför den inte behövs i ett klasslöst samhälle.

Frågan man kan ställa sig om inte Rousseau i denna fråga är mer "realistisk" än den utopiska Marx. Kommer det inte alltid att finnas behov av något som liknar en stat, eftersom det väl alltid kommer att existera brottslingar, som inte accepterar att underordna sig "allmänviljan"?

Till slut det svårtolkade citatet från "Om judefrågan":
"The abstraction of the political man is thus correctly described by Rousseau: 'He who dares to undertake the making of a people's institutions ought to feel himself capable, so to speak, of changing human nature, of transforming each individual, who is by himself a complete and solitary whole, into a part of a greater whole from which he in a manner receives his life and being; of altering man's constitution for the purpose of strengthening it; and of substituting a partial and moral existence for the physical and independent existence nature has conferred on us all. He must, in a word, take away from man his own resources and give him instead new ones alien to him, and incapable of being made use of without the help of other men.'"

Marx kanske menade att Rousseau korrekt beskrivit villkoret för den "mänskliga befrielsen" men att detta villkor aldrig kan bli uppfyllt i en politisk revolution som den franska. Rousseau ansåg ju faktiskt att friheten finns genom och i det civila samhället. Och inte som i den liberala uppfattningen, i den enskilda människans oberoende från det gemensamma.