Jean-Jacques Rousseau har numera oförtjänt dåligt rykte. Både liberaler och socialister är skeptiska till hans politiska filosofi. Det är förvånande med tanke på hans stora betydelse för den franska revolutionen 1789.
Så här kan en karikatyrbild av Rousseaus i idéer se ut: Rousseau ansåg att människan av naturen är god, men att civilisationen förstört den "ädle vilden". Samhället bör styras av "allmänviljan", inte av medborgarna vilket leder till ett ett diktatoriskt terrorvälde, där revolutionärerna tvingar medborgarna att lyda dem i folkets namn.
Om man sedan påpekar att Rousseaus tankar i "Émile eller om uppfostran" motsägs av att han placerade sina egna barn på barnhem, så har man ju tagit bort all eventuell motivation till att läsa honom...
Med en sådan bild för ögonen blir man förvånad om man läser "Om samhällsfördraget" från 1762. Istället träder bilden fram av en radikal demokrat och anhängare av en hög grad av ekonomisk jämlikhet, som behandlar problem som är högst aktuella idag. Inte minst för dem som i Immanuel Wallersteins anda försöker formulera hur ett framtida efterkapitalistiskt samhälle skulle kunna se ut.
Själv har jag läst "Om samhällsfördraget" i engelsk översättning (Wordsworth Classics of World Literature). Förordet av Derek Matravers är en hård polemik ur en modernt liberal synvinkel mot Rousseaus tankar. Matravers drar sig inte för, som jag tycker, uppenbara lögnaktiga förvrängningar. "Rousseau´s idea of forcing people to be free follows quite naturally from thinking that people can be mistaken about their 'real' interests, but it can be - indeed, has been - politically disastrous." Rousseau är tydligen en så farlig tänkare ännu idag, att hans åsikter inte kan beskrivas på ett hederligt sätt!
I nästa inlägg ska jag diskutera Rousseaus kontroversiella tanke om "allmänviljan".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar