Hur uppstår egendomen, och hur kommer det sig att en del har väldigt mycket och andra mindre? Det är en grundläggande fråga, som Locke försöker besvara i sin "Two Treatises of Government".
Locke utgår - liksom f.ö. Marx - ifrån att ursprungligen rådde "urkommunism" och att ingen privategendom existerade. Locke använder argument från Bibeln. Gud överlämnade enligt denna världen till människorna gemensamt så att de skulle bruka den.
Ursprungligen hade människorna rätt att tillägna sig jordens frukter, där de fann dem. Men, resonerar Locke listigt, när de väl plockat en frukt, då är den deras, och ingen annan kan ta den ifrån dem.
"Though the Water running in the Fountain be every ones, yet who can doubt, but that in the Pitcher is his only who drew it out? His labour hath taken it out of the hands of Nature, where it was common, and belong'd equally to all her Children, and hath thereby appropriated it to himself."
Locke "bevisar" att det är så genom ett ganska konstigt resonemang. Varje människa äger nämligen sin egen kropp, vilket tydligen är en självklar sanning (utom för slavar...), och därmed också för resultatet av det arbete som kroppen utför. Så det är arbetet som är den verkliga grunden till äganderätten.
Produkten av ens arbete är alltid en blandning av naturföremål och arbete, men arbetet - visar Locke - utgör i de flesta fall den dominerande delen. Obrukad mark är t.ex. nästan värdelös.
Locke är därmed en pionjär för den av sentida borgerliga ekonomer så förhatliga "arbetsvärdeläran". Men Lockes version är rätt primitiv. Han skiljer ju t.ex. inte mellan bruksvärde och bytesvärde.
Locke höll alltså inte med om åtminstone två populära teorier om privategendomens uppkomst. Den ena, som han direkt kritiserar är de samtida naturrättsteoretikernas tanke att egendomen är grundad på en allmän överenskommelserna mellan samhällsmedlemmarna. Något sådan fördrag behövs inte, enligt Locke. Det räcker med att tillägnelse genom arbete.
En annan tanke som man ser ibland är att det är den första personen, som "hägnar in" ett landområde, som blir ägare till det. Men för Locke är alltså odlandet av marken nödvändigt. Dessutom har ingen rätt att lägga beslag på mer än han kan använda för sin konsumtion. Genom dessa begränsningar hos den naturliga rätten, kan egendomen till att börja med inte blir särskilt ojämlikt fördelad.
Nu lever vi ju i en värld, där de som arbetar och producerar varor, sällan äger mycket, medan de som äger det mesta inte producerar. Hur kommer det sig?
Locke ger knappast en trovärdig förklaring till den ojämlika fördelningen, som uppstått efter urkommunismen. Men han pekar på uppfinningen av pengarna, eller rättare sagt, de ädla metallernas användning som pengar. Till skillnad från t.ex. livsmedel, som inte håller så länge, och därför inte kan läggas på hög i obegränsade mängder, så kan man göra detta med klingande metallmynt.
Locke har därmed bara presenterat en nödvändig förutsättning för rikedomens uppkomst, men inte förklarat hur pengarna ackumuleras hos vissa personer men inte hos andra. Först Marx gav ju en utförlig förklaring genom sin teori om exploateringen, om det "obetalda" arbetet som hamnar hos ägaren till produktionsmedlen.
Lockes penningteori är förresten intressant, eftersom många tror på den fortfarande. Penningarna har ett värde uteslutande för att människor kommer överens om att de har ett värde. Man undrar ju när och varför människorna kom överens om detta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar