Edmund Gettier och "den klassiska kunskapsteorin"

Gettier blev berömd 1963 när han ifrågasatte den s.k. klassiska kunskapsteorin med sin artikel "Is Justified True Belief Knowledge?" Som jag påpekade i mitt förra inlägg förkastade upphovsmannen till teorin själv denna, så det är märkligt att den tagits på allvar av filosoferna och fortfarande diskuteras på allvar. Ett kapitel i Folke Tersmans bok "Fem filosofiska frågor" handlar om detta s.k. Gettierproblem.

Enligt den "teori" som Gettier (och Wittgenstein före honom) kritiserade, så betyder påståendet att personen A vet påståendet P, att 1) P är sant 2) A tror P 3) det finns goda skäl för P.

Den här definitionen känns lurig utan att man behöver hitta på de konstiga motexempel, som Gettier gjorde och som jag beskriver senare. Exempelvis så kan man fråga sig hur jag som gör definitionen, kan ha kunskap om den första förutsättningen, att "P är sann". Dessutom är "goda skäl" i tredje villkoret ett vagt begrepp. (Mitt inlägg från 5 mars 2009 handlar om hur tokigt det kan bli när man resonerar om vaga begrepp.)

Det ena av Gettiers motexempel är följande: Smith söker ett jobb, men han har grundad anledning att tro att Jones får jobbet. Smith har också grundad anledning att tro att Jones har 10 slantar i sin ficka. Smith har därför grundad anledning att tro att den som får jobbet har 10 slantar i sin ficka. Men i verkligheten är det Smith som får jobbet. Av en slump visar han sig ha 10 slantar i sin ficka. Kan man då säga att Smith visste att den som skulle få jobbet har 10 slantar i sin ficka?
Nej, det känns inte så och alltså stämmer inte den klassiska kunskapsteorin.

Det här exemplet känns riktigt fånigt. Men bortsett från det, så finns det en aspekt som filosoferna inte har tänkt på. Exemplet handlar ju om påståendet att Smith skulle veta något om det som händer i framtiden. Exemplet kan alltså förkastas direkt om man inte accepterar den logiska determinismen (se inlägget från 10 mars 2009).

I avsnittet om medeltidens filosofi i AxessTV:s serie om de stora filosoferna, påpekas att 1900-talets filosofi liknar mer den filosofi som bedrevs på medeltiden. Det är frågor om logik och språk man intresserar sig för, både då och nu. Medan man under medeltiden snarare ägnade sig åt frågor om verklighetens natur. Det tycks mig som om det handlar om förfall - de skolastiska spetsfundigheterna har gjort comeback. Diskussionen om Gettierproblemet liknar de medeltida diskussionerna om hur många änglar som får plats på en nålspets.