Som bekant är mångfalden på vårt klot oerhört stor. Det finns enormt många arter hos bakterierna, växterna och djuren. Och ändå består alla dessa miljarder och miljarder individer hos dessa arter av samma grundläggande beståndsdelar. Att det är så vet vi ju därför att den s.k. reduktionistiska naturvetenskapen reducerat all denna mångfald till molekyler, som består av atomer, som i sin tur består av elementarpartiklar. Atomisterna i antikens Grekland visade sig alltså i princip ha rätt. Och inte de fysiker som så sent som på 1800-talets slut var övertygade om att materien är kontinuerlig, d.v.s oändligt delbar.
Reduktionismen har alltså fungerat utmärkt. Men den motsatta processen, att förklara t.ex. hur en bakterie uppstår och fungerar utifrån atomernas egenskaper, tycks inte vara lika lätt. Hur uppstår nya fenomen? Det verkar nämligen som att det gamla talesättet stämmer, att "det hela är mer än summan av dess delar".
Hegel menade att kvantitativa förändringar leder till kvalitativa. Ett exempel är när flytande vatten kyls ner och vid en bestämd temperatur fryser till is, som är har helt andra egenskaper än det flytande vattnet. Men Hegel har ju inte förklarat företeelsen genom att ge den ett namn!
Ett annat uttryckssätt från Hegel är "negationens negation". Det menar jag är också bara en beskrivning, ingen förklaring, denna gång genom en liknelse med begreppet negation i logiken. Att något förändras till något annat kan man beskriva som att det "negeras", förvandlas till sin motsats. Men hur ska man förstå orsaken till förändringen?
På senare tid har det talats om "emergens". En samling myror som springer omkring till synes planlöst, bildar en myrstack som man kan se som ett nytt kollektivt föremål med ett eget liv. På samma sätt skulle människans medvetande tänkas kunna uppstå ur en tillräckligt komplicerad hjärna. Men har man förklarat något överhuvudtaget något med detta nya namn, emergens?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar