Aristoteles, det slumpmässiga och vetenskapen

I sin "Metafysik" menade Aristoteles att området för det slumpmässiga och tillfälliga är något som ligger utanför vetenskapen. Det låter ju också helt rimligt att det som inte kan beskrivas rationellt, inte kan omfattas av någon vetenskap.

I sin "Fysik" har Aristoteles ändå ett par avsnitt som handlar om slumpen. Det slumpmässiga är sådant som inte sker alltid eller i varje fall inte regelbundet. För Aristoteles till skillnad från en fysiker på 1700-talet är det självklart att det finns ett stort fält av företeelser som faktiskt är slumpmässiga i denna mening. Utifrån dagens kunskapsnivå är förstås detta fält mycket mindre än han föreställde sig. Det vi till vardags hänför till slumpen, menar vi ändå har orsaker som vi är okunniga om. Ändå står vi i allmänhet närmare Aristoteles idag än deterministerna eftersom slumpen i kvantmekaniken är absolut.

Aristoteles ställde i "Fysik" frågan om slumpen någonsin kan vara en orsak till något. Den kan inte förklara något, säger han, eftersom bara saker som händer alltid eller oftast kan ges förklaringar. Men slumpen kan i vissa sammanhang ändå beskrivas som en orsak, nämligen om något händer genom ett sammanträffande, men en mänsklig avsikt ändå var inblandad. Men den typen av tillfälliga "orsaker" är obestämda. Så svaret på frågan blir nog ett nej: slumpen kan inte vara en egentlig orsak till något.

För Hegel fanns det en dialektik mellan det nödvändiga och det tillfälliga, slumpmässiga. Han erkände som Aristoteles att båda dessa motsatser existerar samtidigt. Engels hade samma uppfattning i "Anti-Dühring". Antalet ärtor i en specifik ärtskida t.ex. är tillfälligt och inget som man kan förvänta sig en förklaring av från vetenskapen.

Antagligen hade Aristoteles blivit förvånad över att veta det faktiskt uppstod en vetenskap som behandlar det slumpmässiga, sannolikhetsläran. Även slumpen har sina lagar. Men inte nog med det, det slumpmässiga var en väsentlig beståndsdel i Darwins utvecklingsteori. Och i kvantmekaniken är det slumpmässiga grundvalen för det regelbundna, inte bara något som finns bredvid det lagbundna.