Stuart Kauffman argumenterar i "The Origins of Order. Self-Organization and Selection in Evolution" för tesen att Darwins lära om naturlig utveckling inte räcker för att förklara hur den komplexa ordningen i naturen har uppstått. På den punkten ger han faktiskt kreationisterna rätt. Men han ser alternativet till ordningens uppkomst i den moderna komplexitetsteorin, inte i Guds interventioner i naturen.
Nu är ju komplexitetsteorin fortfarande i sin linda, och Kauffman erkänner att trots detaljrikedomen i sin bok, så handlar det fortfarande om hypoteser. Men idéerna är intressanta. Komplexitetsteoretikerna har tyckt sig hitta gemensamma drag hos så olikartade komplexa system som biologiska organismer och finansmarknaderna. Man delar in verkligheten i tre sfärer, ordnade, kaotiska och komplexa. Det som hör till den komplexa sfären är den delmängd av möjliga system, de som befinner sig på "randen till kaos", i gränsområdet mellan de ordnade och de kaotiska systemen. Ett exempel: mellan gasen med sin slumpmässiga, kaotiska rörelse av molekyler, och isen med sin ordnade, kristalliska, finns mellanområdet vätskan.
För Kauffman kan alltså en biologisk organisms funktionssätt inte restlöst förklaras med den darwinska urvalsprocessen, där de mest "lämpade" individernas anlag överlever av rent statistiska skäl. Denna mekanism kan bara fungera för varelser som redan fungerar på ett "självorganiserat" sätt där helheten inte bara består av delar utan också bestämmer över dem. Vad det naturliga urvalet gör är att modifiera dessa befintliga självorganiserande system. Men också att - på en högre nivå - hålla dem kvar på "randen till kaos".
Kauffman har också idéer om livets uppkomst. Det är ju oerhört svårt att förstå hur en så komplicerad mekanism, som både replikerar sig själv och har ämnesomsättning, kan uppstå av en slump. Kauffmans tes är att i början uppstod komplexa system av organiska molekyler, för vilka det naturliga urvalet fungerade. Först senare uppstod förmågan till självreplikation, varvid komplexiteten tillfälligt minskade genom urvalet. Hönan-och-ägget problemet för livets uppkomst beror på att vi inte ser vad som hände innan uppkomsten. Kauffman gissar att under vissa betingelser är det faktiskt mycket sannolikt att liv uppkommer, och att det bör gå att experimentellt påvisa. Om han får rätt så försvinner ju ett av kreationisternas viktigaste skäl för nödvändigheten av en skapargud.
Det är anmärkningsvärt att sannolikhet och statistik spelar en viktig roll både för Darwins teori och komplexitetsteorin. Det ska jag återkomma till, eftersom det påverkar synen på den dialektiska materialismen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar