torsdag 12 februari 2009

Sara Heinämaa föreslås bli professor i filosofi

Det har blivit akademiskt bråk om förslaget till professor i teoretisk filosofi i Uppsala. Sara Heinämaa som är föreslagen, arbetar inom den kontinentala traditionen, inte den analytiska som varit dominerande i Sverige och de anglosaxiska länderna. Dessutom har hon intresserat sig för feminism, och skrivit om Simone de Beavoir som filosofisk tänkare. Hur vore det om de som protesterar kunde vara visa lite mer filosofisk nyfikenhet mot andra idee´r?

Egentligen är det lite konstigt att man brukar bunta ihop filosofer i dessa två riktningar, för inbördes är de oerhört oense inom båda lägren. Det är väl mest vilka områden man intresserar sig för som skiljer, grovt uttryckt de existentiella frågorna på kontinenten och logik, språk och vetenskapsteori inom den analytiska filosofin. Båda dessa ämnesområden är mycket intressanta. Men förra tenderar att skriva dunkelt och illa, medan de senare ofta gräver ner sig i hårklyverier - usch, nu var jag elak...

Vi hade en "kontinental" filosof av den idealistiska skolan i Uppsala på 1800-talet, Boström. Det finns ju en rolig historia om honom: som kuggfråga brukade han fråga sina studenter, "säg kandidaten, finns kakelugnen inuti eller utanför kandidaten?". Om studenten svarade "utanför" så blev han kuggad ögonaböj...

7 kommentarer:

  1. Protesterna handlar varken om personen Sara Heinämaa eller hennes filosofiska inriktning. De handlar om själva förfarandet vid tillsättningen, som har varit oacceptabelt. Bland annat har en av de sakkunniga (men inte de övriga två) haft tillgång till de andra sakkunnigas utlåtanden och argumeterat mot dessa i sitt utlåtande. Vidare hade ingen av de sakkunniga Heinämaa som första alternativ. Hon hade mycket väl kunnat tillsättas även om allt gått rätt till (det vill jag inte ha någon åsikt om) och i så fall hade det förmodligen inte blivit några protester!

    SvaraRadera
  2. Finns det något mer offentligt att läsa i ämnet? Har inte hittat mer än denna AB-artikel och ytterligare någon bloggpost. Tycker detta verkar vara en skandal av rang och vill gärna läsa de där breven det talas om t ex.

    Egentligen borde ämnet ha delats upp i två för länge sen. Enda anledningen att det inte gjorts är att båda vill göra anspråk på själva namnet "filosofi", som anses fint, och inte vill överge det.

    SvaraRadera
  3. Idealistisk subjektivism är en mäktig ådra i filosofins historia, värd respekt även från den som är ontologisk realist. Det är föga filosofiskt att mena sig säga något lustigt med det anförda anekdotiska citatet från Boström. Snarare är det ett lite pinsamt, avslöjande tecken på begränsade perspektiv.

    SvaraRadera
  4. Jag kommit nog aldrig att bli av med min tölpaktiga sida, är jag rädd, men ber ändå herr Boström om ursäkt, där han sitter i sin idealistiska himmel.

    /Hannu

    SvaraRadera
  5. Fantastiskt hur snabbt en oinsatt vandringssägen blir en oemotsagd sanning. Undrar vad avancerade filosofer säger om detta!?
    Bland annat har en av de sakkunniga (men inte de övriga två) haft tillgång till de andra sakkunnigas utlåtanden och argumeterat mot dessa i sitt utlåtande.
    Nej - så var INTE fallet. I ett tidigt skede, när en tätgrupp skulle utses, skickade en av de sakkunniga in sitt första utkast till en bedömning till Uppsala fullt medveten om att den då blev en offentlig handling (han frågade specifikt de ansvariga om detta). En annan av de sakkunniga valde att läsa och kommentera en del av vad han sade i sitt utlåtande. Det utlåtandet skickades också in och var offentlig egendom innan tätgrupp utsågs. De slutgiltiga utlåtandena skrevs efter intervjuerna, och då hade samtliga sakkunniga fått se varandras skrifter och kunde argumentera utifrån dem. Ingen hade mer information än någon annan.

    Folk med högre akademisk examen borde ha bättre förstånd än att springa med illa underbyggt korridorsskvaller. Kontroversen gäller analytisk filosofi vs kontinental dito. Det må diskuteras vilken som är "bäst", men att hänge sig åt sandlåde-argumentation genom att förtala de sakkunniga och Uppsala universitet är knappast rätt väg att gå.

    SvaraRadera
  6. ArchAsa har helt rätt. Inget fel har begåtts i processen. Om den kandidat som de protesterande professorerna hade föredragit (Peter Pagin) blivit tillsatt, hade de då överklagat?

    SvaraRadera
  7. Men detta ändrar inte att hon inte placerades i första rummet av de sakkunniga.

    SvaraRadera